Mitt namn är Max Olsson och jag arbetar som psykolog på Järntorget i Göteborg. Här hjälper jag individer, par och grupper med psykologiska och relationella frågeställningar. Jag har ett stort engagemang för att möta människor där de befinner sig för att gemensamt kunna hitta en väg framåt.
Specifikt har jag intresserat mig för existentiella frågeställningar och de stora frågorna om vad det innebär att vara människa, de frågor som vi alla delar och förhåller oss till. Det kan gälla frågor om meningsfullhet, om döden och om vad ett liv väl levt kan innehålla. Jag har en stark tilltro till samtalets inneboende möjligheter till förändring och att det genom psykoterapi går att arbeta fram nya sätt att förhålla sig till sig själv och sin värld.
Jag anser att mötet och relationen är det viktigaste i en psykoterapi. Den skapar förutsättningarna för arbetet mot ett friare sätt att vara. Att träffa en psykolog kan vara väldigt många olika saker, beroende på din situation och dina behov. Psykoterapi handlar om att, i en trygg, tillitsfull och professionell relation, utforska sina olika sidor och på det viset upptäcka nya delar hos sig själv. Att få klarhet i sin situation kan minska en människas lidande och öka livskvaliteten.
Känslan av mening och sammanhang är centralt för hur vi som människor upplever livet. Att få en ökad kapacitet att uppleva och särskilja känslor, önskningar och inre tillstånd är en ovärderlig färdighet som underlättar så gott som alla delar av livet. Hälsosamma relationer och en realistisk och pålitlig självbild möjliggör helt andra sätt att möta svårigheter.
Människan uttrycker sitt väsen genom konst, filosofi, lekande och litteratur. Genom att ta hjälp av dessa fält tror jag att det går att komma närmare den mänskliga existensen. Detta tillägg till den vetenskapliga psykologin gör arbetet enligt mig mer empiriskt, inte mindre.
Genom att blicka inåt och utöka självinsikten får vi större utrymme att välja riktning och att leva på ett sätt vi själva trivs med. Hos mig finns det ingen ambition av att göra dig ”normal” eller “som alla andra”. Tvärtom tänker jag att det unika uttrycket är precis det som möjliggör att kunna möta världen på ett värdefullt sätt och att känna sig vid liv.